Uppgifter för hushållning och slödjer

Åbo Allmänna Tidning 47, 20.4.1811

Waraktig Rank--sfärg(?) på bomullstyger erhålles om man kokar Pilblad i watten, fåller, med tillhjelp af Snickarelim, garfämnet ur färgsoppan affilar der klara, doppar godset deri, och säster färgen med behörig portion Saltpettersyra (Skedwatten).

Turkiska Perlor fördärigas ad Katechu, Violrot, Moschus(?), samt litet Lavendelolja, Berhamottolja och Lampswärta, hwilket allt sammanarbetas med upplöst husblåss, och formeras till större eller mindre perlor med tillhjelp af en wanlig Pillermachin.
Saftblått tillredas af de blå strålblomstren på Rågblommor. Med Gummiwatten arbetas de till en deg, läggas sedan emellan zine bräder med pålagd tyngd, rifwas, torkare, med litret alunwatten och urdunstas å nyd till torrhet.

Meabler af sämre träd få likhet af Mahogony; om de betsas med skedwatten, sedermera äfwersteakas med en upplösning af Drakblod i Soda ---(?) Spiritus Vin, samt slutaligen fernissas med en upplösning af Gummi Lack likadeles gived uti Soda och Winspritus.

Af Borwel(?) är en tillredning uppgifwen, som må hända en dag skall göra Chinesiska tuschet umbärligt(?). Man upplöser i god såpsjudarelut så mycket raspadt horn som lösningsmedler kan emottaga, och utdunstar så mycket watten, stadrar(?) en klar och fullkomligen färglös wärsta ofwanpå, ur hwilken med Alun upplösning en swart fälling erhålles. Denna fällning skötjes(?) wäl och torkas, samt rifwes sedermera med Gummi, då man får en swart färg af fullkomlig likhet med tusch.

Sedan Assekor(?) Fares Stenpapper redan i flere år warit förgåtit(?), har man nyligen i Tyskland föreslagit ett annat, och projecterat att anwända det till taktäckining(?). Basis dertill utgöres af wanligt grått papper, som ark för ark öfwerdrages med Snickarslim, prässas till en skifwa af 4''', och doppas i stark upplösning af jernvitriol, att deraf till fullo genomtröngas. Haldtorra prässas skisworne ännu en gång, torkas, och öfwerdragas med en blandning af mjölk och i fri luft sönderfallen kalk. //

Till Bomulls- och linne- persedkars märkning kan, i stället för det wanliga men besw-rliga arbetet med märkeråd och nål, anwändas en upplösning af gammalt bostigt(?) jern uti winättika. Denna upplösning inspisseras något, och försättes med arabiskt gummi. Med denna blandning secknar(?) man hwad märke eller bokstaf man behagar, låter tyget torka, och twättar det sedan med warmt watten. Det märkta stället bar då fått en wacker brungul färg som lätt förwandlas till en skön swarta, så snart det doppas i en soppa af Galläpplen, Sumach, och brun Bresilja.

Musselsilke (af Pinna nobilis) ger tyger af förträffelig glans och skönhet. Den knappa tillgången op detta råämne och flere andra omständigheter glra dock dessa tyger så dyra, att den tillwerkning man deraf i Frankrike anlagt, af sig sjelf upphörde. Alnen kunde ej prästeras under 500 Franker.

Att om wintern söda föda fåren utom hus, har i sednare tider blifwit af flera Ekonomer föreslagit, och äfwen i nog kalta climater öfwer förmodan lyckats. Likwäl torde fördelarne af denna hushålls method ingenstädes böra öfwerdrifwas. En herr Kegel i Thüringen, som derm d gjort försök, har nyligen, såsom resultat af fin erfarenhet, uppgifwit att får som öfwerwintra i fria luften, äta mer än andra, men äro något mindre ullgifwande och i köttet något sämre, hwadan han ock lemnar ljusa och lustiga fårhus söreträdet.