Mainos: Handbok för den enskilta hushållningen och Industrien.

Åbo Underrättelser 9, 1.2.1834 (liite)

Handbok för den enskilta hushållningen och Industrien.

Eller: På erfahrenhet och teori grundad Anwisning, att med största lätthet, säkerhet och fördel handhafwa de wigtigare föremål för husnållning, Industri och Texknisk Konst, som för den enskilte komma i fråga; af E(?). W(?) Bergqeist.

(Mainos, sisällysluettelo. Tähän poimittu väriä koskeva sisältö, muut nähtävissä kuvia klikkaamalla.)

XI. Färgeri och färgning af Ylle, Linne, Bomull och Silke.
a) Färgning i allmänhet; wattnes beskaffenhet; behandling af färgämnen; manipalationer med godset under färgningen. Blandning af färger för att frambringa nyanser. Betning. s) Färgämnena, hwaraf de tagas, huru färg verterna(?) odlas och förarbetas. Färgstofternas godhet. Röda färgämnen --- krapp, konsionell, fernbok, safflor, orselj (åtskilliga inhem lafwar), blåholts, Marie(?) sängbalm, m. m. och följande hos oss inhemska: Man, ängskära, liung, färgkulor, bar-ris, berberis, m. m. Blåa färgämnen, -- -- indigo, blåholts, lakmus (af lafwar), liguster, m. m. Gröna, såson: spanskgröna, kaffebönor, klokblommor, häggbark, m. m. Bruna, såsom lafwar, ekbark och annan bark, dosta (allmän hos oss), walnörskal, hwit neckros, m. m. 3) Utförgningen; af Ylle. Att färga detsamma rödt, violett, gredelint, gult, blått, grönt, brunt, swart, grått; hwardera af dessa i flera nyanser. Att färga Linne och Bomull rödt, violett, gult, blått, grönt, brunt, grått, swart; hwardera af dessa i flere olika nyanser. Att färga Silke och Sidentyger rödt, gredelint, gult, blått, grönt, brunt, swart, grått; hwardera af dessa i flera olika nyanser.

XII. Målarefärger; eller Olje-, Tusch- och Wattenfärger. Om sättet att rifwa färg; färg--- ---. O---anderliga färger for oljemålning, såsom tackande hwitt, rodt, blått, gult, m. m. De vanligaste färgämnen till målarefärgen och deras anwändande såsom: blyhwitt, krita, zinkblomma, rodockra, monja, cinober, karmin, florentinerlack, krapplack, gulockra, schyttgelb, neapelgult, gummigutta, mengel, blåklint, berlinerblått, indigo, ultramarin, saftgrönt, spanskgröna, blå vitriol, umbra, bolus, brunockra, benswärta, kimrök, m. m.

XIII. Om fernissor. Fernissors uppkomst och egenskaper. Beredningskaff i allmanhet. Grunding, Lackering och Polering. Substanser som ingå i sammanfattningen af fernissor, och deras behandling, såsom: asfalt, benzoeharts, drakblot, gummi elemi, gummigutta, hum mlacka, ka----, kopal, mastix, sandrak, terpentin. - Olika slags sernissor. 1) Klara eller Sprit -fernissor till träarbeten, till dofor och fodraler, till papparbeten, musikaliska instrumenter, mobler, åkron, luktlos att begagna i rum, o. s. w. 2) Feta eller Olje-fernissor. Beredningskatt. ----fernissa på flera sätt. Bernstens-, Kopal-, Asfaltdernissa. Oljefernissor till åkdon, jernsaker, o. s. w. 3) Terpentinoljedernissor, wanliga af flera slag. Sarskilda sorter --- taflor, metaller och träarbeten. Berstens- och kopalfersnissa. Att upp friska en fernissa. Att borttaga en fernissa.