Astra 9, 1.5.1929
De senaste åren ha beige- och bois-de-rosefärgade skor varit högsta modet, och knappast finns det någon, som inte är i besittning av ett eller flere par dylika. Men som var och en vid dettalaget av sorglig erfarenhet vet, bli de efter några månaders begagnande fläckiga och mindre presentabla, ehuru de knappast äro så utnyttjade alt man medgott samvete kan kassera dem. Ett par gånger kunna de rengöras med benzin eller skocréme, men sedan bli de liksom kantstötta och ärriga och ställas undan för att på sin höjd användas som lands-skor.
Men tatta nytt hopp! Deras saga är inte all! De kunna nämligen färgas och återfå då hela sin forna fräschör.
Man inköperi en färg- och fernisshandel en flaska Wilco Läderfärg i den önskade färgen samt en liten vattenfärgspensel, i fall man inte råkar ha en sådan hemma. Så låter man reparera skorna, halvsula och klacklappa dem om det behövs, och äro de ljusa och skola färgas till någon blott obetydligt mörkare nyans, rengör man dem omsorgsfullt med benzin, Usona-gummi eller skocréme. (Färgas de mörka är detta överflödigt.)
Så spänner man upp skorna på läst eller skospännare, och om man ej är i besittning av sådana, fyller man skorna väl med tidningspapper, så att de får sin rätta fason. Därefter skakas färgen i flaskan ytterst väl så att ej färgämnet lår lägga sig som bottensats i flaskan, och därefter målar man skorna, ej alltför tjockt. De kunna gärna torka några minuter och så målas en gång till. Därefter få de torka några timmar (hälst över en nattj och kunna sedan tagas i bruk. Om färgen pä tårna eller klackarna efter någon tid slites bort, kan det skadade stället ånyo bestrykas med litet färg. Genom färgningen återfå skorna sin goda fason, speciellt om de få torka på läst, och lädret sin glans. Bäst bli de naturligtvis om man färgar dem rått mörka, men även lackrött (för helt unga flickor) kan rekommenderas.
På samma sätt kan man förfara med gamla handväskor, bälten och andra läder föremål. Även urblekta stråhattar kunna behandlas på samma sätt, men för detta ändamål inköper man s.k. halm eller hatt-färg, som fås i nästan alla nyanser. Hattens foder borttages och den fylles väl med papper. (Märk att denna färg är svår att avlägsna från händer och föremål, varför man bör handskas varsamt med den). Hatten övermålastämligen ymnigtmed färgen, men att märka är, att hatten under procedyren krymper 2-3 centimeter samt att den blir tämligen hård och styv. Man måste därför före målningen tillse att man har "krympmån".
- Prudence.
Ei kommentteja :
Lähetä kommentti